Det här är Dominica
-Resa hit
-Bo och äta
-Se och göra
-Fakta om Dominica
-Kalinago, urfolket
-Litteratur

Det här är SWEDOM
-Styrelsen
-Stadgar
-Möten
-Förmåner
-Medlemstidning
-Bli medlem

Reseberättelser

Länkar

Gästbok

<Kontakta webmaster>
per.brydolf@kalvudden.se

 

   
Senast uppdaterad 2012-01-10 

 

Fakta om Dominica
"Naturön i Karibien"

Geografi & Klimat
Historia
Befolkning
Styrelseskick
Ekonomi

Geografi och klimat Dominica är den största ön i ögruppen Windward Islands (Lovartsöarna) inom ögruppen Små Antillerna. Dominica ligger mitt emellan de franska öarna Guadeloupe och Martinique. Ytan är 750 km2, något större än halva Öland. Öns längd är fågelvägen 47 km, största bredden 26 km. Ön är vulkanisk, bergig och till största delen skogklädd. Klimatet är tropiskt. Den nordostliga passadvinden svalkar och för med sig regn. Från bergen ned till havet rinner c:a 365 floder och bäckar. Det högsta berget är Morne Diablotin vars topp når 1 447 meter över havet. I den södra delen av ön har ett stort område av berg och regnskog med sjöar och vattenfall avsatts som nationalpark, Morne Trois Pitons National Park, där den högsta bergstoppen når 1 356 meter över havet. Nationalparken är ett av Unescos drygt 700 världsarv.
<tillbaka>

Historia Christopher Columbus gjorde sin andra resa över Atlanten på hösten 1493. Den 3 november, som var en söndag, siktade ett av hans skepp en bergig och skogklädd ö. Columbus beslöt att kalla ön Dominica, det latinska ordet för söndag. Columbus visste inte att människorna som bodde på ön kallade den Waitukubuli, som på deras språk betydde ”hög är hennes kropp”. Columbus gjorde ett kort besök på Dominica 1502 på sin fjärde resa. I den trafik av fartyg från Spanien, England, Holland och andra europeiska länder till de stora öarna västerut och det amerikanska fastlandet som sedan följde blev Dominica en anhalt där besättningarna hämtade färskvatten och ved och fick en tids vila.

I början av 1700-talet kom franska kolonisatörer från grannöarna Guadeloupe och Martinique för att utvinna virke ur skogarna och odla upp jord. Engelsmännen beslöt då att med militär makt lägga beslag på Dominica, vilket skedde 1761. I slutet av 1700-talet samsades fransmän och engelsmän på ön. Fransmännen drev jordbruk och handel, engelsmännen skötte administrationen och det militära försvaret.

Ett plantagesystem infördes för att odla exportgrödor som kaffe och sockerrör. För att klara detta hårda arbete krävdes arbetskraft som var van vid ett tropiskt klimat. Slavar importerades från Afrika. När slaveriet avskaffades 1834 blev drygt 14 000 slavar fria medborgare i Dominica. De var då den överlägset största befolkningsgruppen. Av några tusen européer var de flesta av franskt ursprung.

Under slutet av 1700-talet gjorde Frankrike några försök att överta makten i Dominica. Under fem år ockuperade fransmännen ön. De fördrevs av engelska styrkor. 1805 blev Dominica definitivt en brittisk koloni.

Representativ demokrati med nationellt och lokalt självstyre infördes 1925. 1967 upphörde Dominica att vara en koloni när landet blev en självstyrande stat, associerad med Storbritannien. Dominica blev en fullt självständig republik 1978. Den 3 november, samma datum som Columbus siktade Dominica och landet fick sin självständighet, är nationaldag.
<tillbaka>

Befolkning Enligt uppskattningar 2011 är antalet invånare närmare 73 000. Födelsetalen är relativt höga, 15 födslar per 1 000 invånare. Men folkmängden minskar på grund av stor utflyttning, framför allt till USA, Kanada och Storbritannien.

Närmare 90 procent av befolkningen är ättlingar till slavar från Afrika. Urbefolkningen, karibindianerna eller Kalinago, utgör i dag endast tre procent av befolkningen. Invånare med ursprung i Europa, Asien och Mellanöstern utgör några få procent.

Den förväntade livslängden för kvinnor är närmare 80 år, för män drygt 73 år.

61 procent av befolkningen är katoliker, 20 procent tillhör olika protestantiska samfund.

Engelska är det officiella språket och det som lärs ut i skolorna. Större delen av befolkningen använder till vardags ett blandspråk baserat på franska, ett arv från den franska koloniseringen som inleddes i början av 1700-talet. Det kallas patois.
<tillbaka>

Styrelseskick Dominica är republik. Presidenten utses av parlamentet. Det består av 21 ledamöter som väljs i allmänna val vart femte år och nio senatorer som utnämns av presidenten på förslag av dels regeringen, dels oppositionen. Majoritetspartiet bildar regering, eventuellt i koalition med ett annat parti. Under de senaste årtiondena har tre partier växlat vid makten: det vänsterinriktade Arbetarpartiet (Labour Party), det konservativa Frihetspartiet (Dominica Freedom Party) och mittenpartiet Förenade arbetarpartiet (United Workers Party). Vid senaste parlamentsvalet 2009 fick Arbetarpartiet 61 procent av platserna. Sedan 2004 är Roosevelt Skerrit premiärminister. Sedan 2003 är Nicholas J.O. Liverpool president.

Dominica ingår i Samväldet och är medlem i Förenta Nationerna och många andra mellanstatliga organisationer, liksom i den karibiska ekonomiska samarbetsorganisationen Caricom (Caribbean Community and Common Market).
<tillbaka>

Ekonomi Dominicas ekonomi har dominerats av jordbruket, främst bananer men även kokosnötter och andra tropiska frukter. Under senare år har turismen kommit att betyda allt mer för landets ekonomi. Regeringen marknadsför Dominica som en ö för ekoturism under beteckningen ”Naturön i Karibien”.

I syfte att bredda ekonomin har regeringen bland annat gjort ett avtal med EU om att börja utvinna geotermisk energi, den värme som finns lagrad i berggrunden. Den främsta utvinnaren av geotermisk energi, Island, bistår Dominica med teknisk expertis.

År 2004 inledde Dominica diplomatiska förbindelser med Kina. Kina utlovade 122 miljoner dollar till vägar, sjukhus och skolor. Kinesiska varor och affärsmän är i dag mycket vanligt förekommande inom handelsområdet.

BNP per person uppskattades 2010 till 10 400 US dollar anpassad till den lokala köpkraften. Samma år var BNP per person i Sverige 281 235 SEK anpassad till den lokala köpkraften (köpkraftspariteter, purchasing power parities).

År 2010 utgjorde jordbruk och fiske 21 procent av BNP, industri och byggen 23 procent och service och övrigt (inklusive turism) 56 procent.

Arbetskraften uppskattades 2006 till 25 000 människor. Jordbruket sysselsätter 40 procent av arbetskraften, industrin 32 procent och service och övrigt (inklusive turism) 28 procent. Arbetslösheten uppskattades 2006 till 23 procent.
<tillbaka>

Information på Internet

Dominicas officiella Webbplats
www.dominica.gov.dm/cms

Information för besökare
www.dominica.dm
www.avirtualdominica.com
www.visit-dominica.com

Historikern och konstnären Lennox
Honychurch (hedersmedlem i
SWEDOM)

www.lennoxhonychurch.com

CIA:s The World Fact Book
www.cia.gov/library/publications/the-
world-factbook/geos/do.html

Utrikespolitiska Institutets Landguiden
(på svenska)

www.landguiden.se/Lander/Nordamerika
/Dominica